1

Hur står det till med din samhällsuppfattning?

  • Är du tillfreds med de nuvarande förhållandena
  • Är det något du saknar?
  • Är det något som du skulle vilja ha annorlunda?
  • Själv besvarar jag den första frågan med ett klart: nej. Det var inte så här jag trodde och ville att vi skulle få det efter att ha lyssnat till politikerna vartenda valår, flera år innan jag fick min egen rösträtt 1957. Jag hade åtminstone den förhoppningen; att de någon gång skulle hålla vad de lovat oss före valen. För knappt någonting har blivit som de har sagt oss att det skulle bli. I nutid får vi dessutom kännas vid allt det negativa och uppleva mycket lite positivt. De har fullt jobb med att montera ner det svenska välfärdssamhället och vad det står för. Och så vill jag inte att det skall förbli. Det finns andra vägar att gå utan att behöva betala ut arvoden till politikerna för tomt prat. Därför har jag tagit det här initiativet till att bryta utvecklingen.
  • Den andra frågan besvarar jag med ett klart: ja. Jag saknar möjlighet att själv få vara med och påverka direkt utan omväg över dagens förtroendevalda, som inte ens bryr sig om att ta reda på vad jag vill eller tänker lika som jag. Ännu mindre håller vad de sagt sig vilja åstadkomma för att få min röst och därmed få lov att representera mig.
  • Den tredje frågan besvarar jag också med ett klart: ja. Politik (och tillhörande utövare) synes mig mer vara verktyget för att åstadkomma en splittring bland oss, än ett enande. Jag vill därför ha en ledningsfunktion som utgår ifrån den beprövade föreningsgemenskapens grunder, i s f vårt nuvarande system med representativ demokrati. Sistnämnda har nämligen inte ett skvatt att göra med begreppet demokrati (= folkvilja).

    Anmärkning:
    Den representativa demokratin utgår ifrån att vi röstar på ett partis politiska ideologi, och inte människorna som skall föra vår talan. Det blir därför en "in-blanco-fullmakt" utan möjlighet för oss som röstat på detta parti att få ett ord med i laget mellan valen, oavsett hur mycket dessa företrädare lovat att göra något bra för oss - för att redan dagen efter valet göra precis som de själva vill utan tanke på vad de lovat före valet och varför de blivit valda.
Enligt min uppfattning har vi därför i nutid (inför 2000-talet) kommit dithän att det är dags att göra något åt eländet. Men jag tänker inte här rabbla upp alla de nackdelar som jag anser att vi har fått till dags dato i vårt nuvarande samhälle, utan beskriver istället ett annorlunda samhälle, som ligger i linje med hur jag skulle vilja få/ha det ordnat. Ett samhälle som är utformat och anlagt med all den kunskap vi har i nutid för framtiden. Ett samhällsprojekt som går att förverkliga, om vi blir tillräckligt många som omfattar denna tanke och tar itu med att det så skall bli. (Naturligtvis förutsatt att det är så vi vill ha det.)
Hur vill jag då ha det?
  • Min dröm är ett samhälle som ger invånarna stor frihet under eget och direkt ansvar och möjlighet för envar av dess invånare att påverka skeendet i detta direkt utan omvägar över någon annan.
  • Min dröm är också ett samhälle där alla gemensamt deltar i samhällets olika funktioner efter sin förmåga, för att skapa en samhörighetskänsla och slippa den främlingskänsla vi har i våra nuvarande samhällen, för att kunna umgås med andra människor utan risk för den personliga säkerheten, oavsett plats och tidpunkt på dygnet.
  • Min dröm är också ett samhälle med samlevnadsregler (lagar) som utformats och accepterats av samtliga invånare i absolut (>67%) - helst en kvalificerad -(>75%) majoritet. Detta istället för nuvarande enkel majoritet som innebär att det parti som lyckas kapa åt sig 51% av röstmängden bestämmer över övriga 49% i kraft av sin 2%-iga övervikt.
  • Min dröm är också ett samhälle där vi tillsammans beslutar om hur samhället och våra enskilda angelägenheter skall skötas och sköter dem på ett sätt som gör att vi direkt kan avläsa resultatet.
  • Min dröm är också ett samhälle där vi sköter oss själva och samhället.
  • Min dröm är också ett samhälle där vi kan bortse från allt politiskt käbbel av nuvarande typ och övergå till att arbeta resultatinriktat.
  • Min dröm är också ett samhälle där själviskheten tvingas tillbaka och hänsyn till varandra utgör ledstjärnan.
  • Min dröm är också ett samhälle som är komfortabelt att leva i oavsett klimatet utomhus, årstid och tidpunkt på dygnet.
  • Min dröm är också ett energisnålt samhälle som inte förbrukar mer energi än nödvändigt för att göra det möjligt att leva och bo i.
  • Min dröm är också ett miljömässigt rätt utformat samhälle som tar hänsyn till naturen, men även utnyttjar den för trivsel och skönhetssyfte utan att skada eller föröda den.
  • Min dröm är också ett samhälle som är i tiden för framtiden.
  • Min dröm är också ett samhälle som är så anlagt och inrättat/organiserat att det kostar minsta möjliga att leva i det.
  • Min dröm är också ett samhälle som är så anlagt/organiserat/inrättat att vi slipper miljöförstörande trafik för att ex vis ta oss från punkt A till B inom det.
  • Min dröm är också ett samhälle där vi själv vid behov kan kalla fram och styra de kollektiva trafikmedlen i tid och till önskad hållplats utefter ett fastställt linjenät.
  • Min dröm är också ett samhälle som ger sina invånare tillräcklig motion och motivation för att både det och vi skall kunna leva gott kommande millenium.
  • Min dröm är också ett samhälle som tar hand om sina invånare efter behov och ser till att vi alla kan leva ett gott liv.
  • Min dröm är också ett samhälle som verkar för att den enskilde, likaväl som samtliga invånare, får möjlighet att studera, arbeta och syssla med det vi vill.
Du kan själv fylla på med vad du anser att jag har glömt ta med.
  • Min dröm är - kort och gott: ett nyanlagt samhälle med en ny social ordning som är så mycket mera och bättre på alla vis än våra nuvarande samhällen.

Hur skall då denna dröm kunna förverkligas? Ja inte genom att prata den sönder och samman. Inte heller genom att till punkt och pricka följa detta koncept. Jag kan därför inte lova att det skall bli som jag drömmer om. Det ansvaret vilar på oss alla som är intresserade av och bejakar tanken bakom EDISS.
I det sista avseendet vill jag därför börja i rätt ände. Skall vi komma någonstans, så måste det från början bli under ordnade former, där vägen är klart utstakad och inga avvikelser tillåts under resans gång. De som har en annan uppfattning om målet, får därför söka sig till någon annan "lekplats".
"Vägen" i sin tur formar vi tillsammans. Följande är - som redan sagts - bara en vision i mitt huvud av slutresultatet. Visserligen ganska så detaljerat utstakad, men inte så fastlåst att det inte är möjligt att göra mindre justeringar i den. Större justeringar eller helt andra tankar innebär däremot en "helt ny väg" och omfattas inte av konceptet för hur EDISS-projektet skall vara utformat.
Uppstart I Appendix A hittar du ett utkast till stadgar för en förening med arbetsnamnet: "Folk i samverkan (Fis)". Det är ett akademiskt skämt och så valt för att förkortningen skall vara lätt att komma ihåg. (Måhända kommer också vad som här berättas att framstå som en "fjärt" för etablerade politikers ögon, så att tanken hinner få ordentligt fotfäste innan de märker vad som är på gång.)
Med detta stadgeutkast som grund kan en förening instiftas. Medlemmar kan alla bli som accepterar tankarna bakom EDISS-konceptet och är beredda att konfirmera sig till stadgeutkastet. Är detta inte till behag får du alltså söka dig till någon annan typ av samhörighet som bättre överensstämmer med din mening om hur samhället skall vara utformat. Justeringar i stadgeutkastet kommer den blivande interimsstyrelsen i samråd med medlemsmajoriteten att kunna besluta om, men inriktningen ligger fast.
Detta innebär att om majoriteten senare skulle vilja något helt annat, så ligger ändå projektinriktningen och stadgeutkastet fortfarande fast och denna majoritet med sin helt avvikande uppfattning utesluts automatiskt från Fis till skydd för minoriteten. Samtidigt skyddas mitt - upphovsmannens - verk.
Föreningens bildande Så fort ett tillräckligt antal (= 6) lämpliga och intresserade personer anser sig vilja gå igång med tanken tillsammans med undertecknad (initiativtagaren) stiftas föreningen med ovan nämnt stadgeutkast som grund. Instiftarna benämns fortsatt kärntruppen.
Kärntruppen tillsätter en interimsstyrelse med den primära uppgiften att skapa ökad kännedom om tankarna och konceptet till det blivande projektet.
En medlemsvärvningskampanj inleds därmed.
Förberedelser för föreningens konstitution Samtidigt med medlemsvärvningskampanjen bearbetar kärntruppen stadgeutkastet. Detta för att så enkelt som möjligt kunna enas om innehållet i detta och sätta stopp för eventuellt senare fientligt övertagande av föreningen. (Sedan dessa förberedelser är avklarade skall det således ej vara möjligt att ändra i stadgarna med mindre än att lägst 92% av samtliga medlemmar är för ändringen och inte ens då: om inte ändringen ligger i linje med den ursprungliga tanken.)
Detta innebär att möjligheten till och risken för ett s k fientligt övertagande härmed är reducerad till minimum.
Föreningens konstituerande När antalet presumtiva medlemmar uppgår till ett tillräckligt antal (>100) personer, konstituerar sig föreningen genom att dessa konfirmerar sig till det av kärntruppen justerade stadgeutkastet. (Tillkommande medlemmar får därmed nöja sig med att konfirmera stadgarna i den utformning de har vid inträdet. Skulle de senare ändra sig, och vilja något helt annat; kan de antingen själv begära sitt utträde, när de inte längre sympatiserar med föreningens grundläggande värderingar; eller automatiskt bli uteslutna p g a bristande lojalitet med dessa, såvida inte stadgarna medger den önskade ändringen.)
Även detta innebär ett skydd för grundtanken bakom EDISS.
Ordinarie styrelse En ordinarie styrelse tillsätts i samband med föreningens konstituerande. Platserna tillsätts genom öppen nominering bland medlemmarna, genom samtliga medlemmars medverkan. (Event kan interimsstyrelsen fungera som ett slags valkommitté till vilka medlemmarna anmäler vilka personer de vill se ingående i den ordinarie styrelsen.)
Föreningsstyrelsens huvudsakliga uppgifter och befogenheter Föreningsstyrelsens huvudsakliga uppgift är att administrera föreningens arbete. I denna ligger i första hand att se till att sprida kännedom om tanken bakom EDISS och föreningens kommande verksamhet.
M a o: Överta interimsstyrelsens primära uppgift och bedriva en fortsatt och ökad medlemsvärvningskampanj tillsammans med medlemmarna.
Styrelsen skall också administrera föreningens arbete. Allt sådant förutsätts bedrivas i kommitté och projektform för att så många av medlemmarna som möjlighet skall få tillfälle att känna delaktighet inför uppbyggnaden av vårt nya samhälle.
Slutligen är styrelsen den instans som fastställer kommittéernas rekommendation till beslut efter hörandet av samtliga medlemmars åsikt.
Styrelsen som helhet har därmed inget mandat att på egen hand lägga förslag eller besluta i föreningens namn. Alltså:
Endast det som föreslagits av medlemmarna - en styrelseledamot är i detta avseende också en medlem - får tas upp, och efter samtliga medlemmars hörande delegeras till en kommitté för beredning, för att sedan tas upp på nytt för medlemmarnas granskning, följt av en röstprocedur. En procedur där samtliga medlemmar har rätt att deltaga i med sin röst Först därefter kan styrelsen stadfästa ett beslut i ärendet.
I princip kommer därför samhällets ledning att utövas direkt av medlemmarna via ett slags kontinuerligt pågående "medlemmarnas röstningsförfarande", understött via ett av samhället ägt datasystem. Detta system kommer också att kunna användas för att hantera medlemmarnas/samhällets "förslagslåda", kommitté och projektgruppernas arbete med förslagen och presentation av resultatet. (Utformningen av det är ganska lätt och tillgänglighet till det kommer att finnas dygnet runt, oavsett var man befinner sig inom samhället. Det går t o m att kunna komma åt det via Internet, om vi beslutar så. Det blir med andra ord oberoende av var du finns på jordklotet för att kunna vara med och bestämma om det som angår dig som samhällsmedlem. Du hittar ett utkast till utformningen i appendix E.)
Datastödet är en förutsättning för att den direkta medlemsmedverkan, från förslag till slutligt beslut, skall kunna hanteras så snabbt och smidigt som möjligt. "Långbänkar" blir härigenom omöjliga. Inte heller s k taktisk röstsamverkan.
Varje medlem har en röst med lika vikt. Rösten är personlig och kan inte företrädas av någon annan än personen själv. Mer härom i ett senare skede.
Styrelsen kommer därmed att fungera som en ren "expeditionsministär". Detta för att behålla grundtanken om föreningsmedlemmarnas delaktighet i föreningsarbetet, som framåt i tiden är tänkt att övergå till direkt medverkan i samhällsarbetet. Det är detta "kitt" som skall hålla det blivande samhället samman inför framtiden.
Styrelsens arbete och kommittéernas inrättande På förslag från enskild medlem eller grupp av medlemmar upptar styrelsen sakfråga . Sakfrågan kan i stort sett gälla vad som helst som ligger inom samhällets intresse och i linje med själva grundtanken bakom detta: att anlägga ett nytt samhälle som är kreativt annorlunda utformat och inrättat. Samtidigt klimatologiskt anpassat för invånare och besökare, men ändå energisnålt och uthålligt. Försett med en "nygammal" form av social gemenskap med nya värderingar. Invånare och besökare skall i detta samhälle få en komfortabel vistelsezon. Det skall också vara organiserat och försett med all den "välfärd" vi själva anser oss behöva.
Sådan sakfråga, som medlemmarna i öppen omröstning anser skall behandlas vidare av en kommitté, överlämnas till aktuell kommitté. Finns ingen lämplig sådan, eller är redan inrättad överbelastad med arbete, äger styrelsen att inrätta ny/fler kommittéer som skall hantera frågan.
Resultatet av sakfrågans bearbetning i kommittén redovisas - som ovan redan sagts - kontinuerligt under ärendets behandling i det datasystem som skall finnas inrättat i samhället. Det slutliga resultatet överlämnas till styrelsen för medlemsomröstningen. Kommittén har därvid att före sitt överlämnande avge förord och rekommendation till beslut. Med överlämnandet skall också lämnas en konsekvensanalys, omfattande de möjligheter som finns till alternativt handlande, valt alternativ och en redogörelse för den ekonomiska påverkan framåt i tiden.
Det slutliga ställningstagandet tas genom en öppen omröstning bland medlemmarna (enligt reglerna i stadgarna) och kan först därefter stadfästas av styrelsen.
Stödet för styrelsens och kommittéernas arbete Det kan på goda grunder förutsättas att: alla medlemmar inte har den kunskap som erfordras för att effektivt kunna delta i en kommittés arbete och därunder medverka till utarbetandet av nämnda konsekvensanalys. Därför skall det inrättas ett centralt kansli med kompetenta medlemmar att tillgå i erforderlig grad. Kansliet har status av en stabsfunktion. Dvs ingen påverkansmöjlighet. Endast lov att bistå med erforderlig kompetens. Den anlitande kommittén har härmed det hela och odelade ansvaret för kommitténs arbete.
Personval bland medlemmarna till kommittéerna bör därför inrikta sig på att i första hand ansluta personer med intresse för den aktuella sakfrågan, och i andra hand med erforderlig kompetens för denna. Brist på kompetens får därvid till högst 50% ersättas med anlitande av stabsfunktionen.
Beslutens verkställighet Tagna beslut skall omgående omsättas i praktisk handling så fort det låter sig göras. Ansvariga för att förväntat slutresultat uppnås är behandlande kommitté. Denna har att inrätta en lämpligt sammansatt projektgrupp för hanteringen av sakfrågan enligt handlingsplan.
Projektgrupper och dess ledning För den praktiska hanteringen av sakfrågan tillsätts en projektgrupp. Projektledaren skall vara utsedd m h t vad sakfrågan gäller, och ha erforderlig teoretisk kompetens och praktisk erfarenhet av såväl projektledning som arbete med vad sakfrågan gäller.
Projektledaren skall vara rapportansvarig till överordnad kommitté.
Upphovsmannarätt till detta dokument Detta avsnitt ingår i konceptbeskrivningen för EDISS. Beträffande möjligheten till att citera källan etc hänvisas till startsidan.